Läser böcker i perioder, oftast mindre pga att livet tar mycket tid i anspråk, men här hittar du de böcker jag läser, och mina tankar kring dem.
måndag, oktober 13, 2008
The mist
"David Drayton och hans unga son Billy ingår i en stor grupp livrädda människor som blir fångade i ett snabbköp efter att en märklig och utomjordiskt tät dimma dragit in över den lilla staden. David är den förste som inser att dimman döljer något skräckinjagande och omänskligt. Deras överlevnad är helt beroende av viljan att samarbeta - men är det möjligt? Allt eftersom får förnuftet stiga åt sidan till förmån för fruktan och David börjar undra vad som skrämmer honom mest -.varelserna utanför eller människorna vid hans sida?"
Oj, oj, oj, jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vilket stolpskott!
Detta har gjorts förut: dimma som innehåller "monster" eller annat som dödar allt levande i sin väg. Det var inte bra när det begav sig första (?) gången på -80-talet och det är inte alls bra nu heller.
Det här är en film som får mig att skratta rått. Den verkligen drar fram min sämsta sida...speciellt slutet på filmen. Ok, jag tänker lämna en resumé som berättar slutet...så du säkert slipper bemöda dig med att titta på eländet.
Here we go; en storm drar in, huvudrollsinnehavaren med son åker in till stan för att handla förnödenheter och saker att laga ett trasigt fönster med. De blir fast i butiken, tillsammans med många andra, när den tjocka dimman kommer. I dimman döljer sig blodtörstiga ENORMA insekter (jajamän, även bläckfiskliknande ting finns där). Dessa dödar och äter upp flera personer, men inte huvudrollsinnehavaren och hans son förstås.
I butiken finns en kvinna som är enormt religiös och hela tiden hävdar att det är Gud som sänt varelserna som straff. Ja, hon maler på och visar sin psykiska labilitet såklart.
På slutet bestämmer sig huvudrollsinnehavaren + son och 6 andra att de ska ta sig ut och fly...med bil. De lyckas ta sig ut (lite svinn på vägen eftersom nån 2 meter hög skorpion eller nåt ville ha frukost) och ta sig till bilen. De kör iväg genom dimman, men snart stannar de. Inser att det är kört. Huvudrollsinnehavaren tar en pistol, skjuter alla i bilen, och SJÄLVKLART tar patronerna slut så pistolen bara klickar när han ska skjuta sig själv (vad hade man väntat sig?). Han är förtvivlad och tycker väl att det är lika bra att bli insektsmat och tar sig ur bilen...MEN DÅ... Ja, då kommer det ironiska; DIMMAN LÄTTAR.... Va? Såklart att den gör det! Pansarvagnar med soldater kommer rullande förbi huvudrollsinnehavaren... Lastbilar med överlevande människor rullar förbi... Såklart! Och jag skrattade rått! Undrar hur filmskaparna tänkte egentligen? Nej, jag vill inte veta...och inte ni heller!
Det som är allra, allra mest tragiskt med det här är att det är baserat på en Stephen King-roman...
Se inte det här, snälla!
Betyg:
- av 5
Filmfakta:
Skådespelare: Thomas Jane, Marcia Gay Harden, William Sadler mfl
Releasedatum: 2008-10-29
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Då vet jag vad vi inte ska hyra till helgen :)
Skicka en kommentar