Ro utan åror - Ulla-Carin Lindquist

"Samma dag som hon skulle fira sin 50-årsdag fick TV-journalisten Ulla-Carin Lindquist sin diagnos. De problem hon haft med först sin högra hand, sen sitt ben och sen med allt fler muskler berodde på att hon drabbats av amyotrofisk lateralskleros, ALS. Det är den värsta av alla neurologiska sjukdomar. Den saknar bot och leder snabbt till döden. Den här boken är skriven under den korta sjukdomstiden. Ulla-Carin Lindquist skildrar sina upplevelser ställd ansikte mot ansikte med döden. Men det är också en bok om kärlek och en djup förbundenhet med allt levande.

Ulla-Carin Lindquist kom till Rapportredaktionen på SVT 1988 som programledare efter att tidigare ha arbetat med lokalradion och i regionala Östnytt. Som ankare i Sveriges största nyhetsprogram blev hon snabbt mycket populär. 2000 flyttade hon med sin familj till Kanada och återände två år senare till Rapport, så som reporter. Våren 2003 gjorde hon sin sista arbetsdag på SVT."

Jag visste inte om den här boken, förrän jag såg dokumentären om Ulla-Carin Lindquist och hennes ALS. När jag såg boken på mitt bibliotek kunde jag inte låta bli att låna hem den.
Boken är liten och ser ganska oansenlig ut, men den innehåller väldigt mycket. Det ä oerhört svårt att läsa boken och att inte bli berörd på ett eller annat sätt. Blir man inte berörd av Ulla-Carin, ALS:en eller det faktum att Ulla-Carin och hennes familj planerar hennes död, så blir man definitivt berörd av språket i boken. Det märks att Ulla-Carin var van att skriva. Språket är underbart vackert. Få ord talar otroligt mycket!

Betyg:
5 av 5

Bokfakta:
Författare: Ulla-Carin Lindquist
Förlag: Norstedts förlag
Antal sidor: 232
Utgivningsår: 2004-02-01
ISBN: 9789113013329