"Om livet är som en lång lakritsrem som man långsamt njuter av - då är pensionärstiden pärlan i mitten. Pärlan som man kommer till sist, som man förtjänar efter många strapatser. Olga är pensionär. Hon har äntligen nått den ålder då man inte behöver bry sig om andra eller göra som de säger. Hon har äntligen tid att tänka på sig själv; att göra det hon själv vill. Hela sitt liv har hon tänkt kloka tankar. Men hon har inte haft möjlighet att tänka dem färdigt. Nu kan hon unna sig lyxen att strunta i telefonen, glömma bort alla måsten och njuta av minnen och halvtänkta klokheter. Pensionärstiden är hennes, bara hennes. Det är nu hon kan vara sig själv igen, för första gången sedan hon var barn. Vilken underbar tid hon har framför sig!"
Den här boken är ganska lågmäld i början, men man anar andemeningen och ganska snart känner man att pensionen är ganska eftersträvansvärd.
Olga, huvudpersonen i boken, är numera pensionär och hon har börjat inse att man inte måste tacka ja till allt, eller ens ge en förklaring när man tackar nej, eller att man måste göra alla "måsten" som finns i livet. Man kan faktiskt göra precis som man själv vill!
Boken är en "må-bra-bok" och Olgas livsinställning är riktigt sund. Synd bara att det skulle dröja ända till pensionen innan hon insåg själv hur mycket hon kunde styra över sitt liv.
Betyg:
3 av 5
Bokfakta:
Författare: Boj Kewenter
Förlag: Damm förlag
Antal sidor: 176
Antal sidor: 176
Utgivningsår: 2007-07
ISBN: 9789173511162
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar