söndag, december 28, 2008

Och var hör du hemma? - Anne Taylor

"De kom på kvällen, fredagen den 15 augusti 1997. De två små koreanska babyflickorna togs emot på flygplatsen i Baltimore av två familjer som inte hade någonting gemensamt utom just dessa adoptivbarn. Bitsy Donaldson och hennes man Brad är tryggt förankrade i sin miljö, varma, öppna och en smula naiva i sin övertygelse om den amerikanska livsstilens förträfflighet. Den andra familjen är Yazdans, bestående av den exotiska Ziba från Iran, hennes amerikaniserade man Sami och hans mor Maryam, en elegant och kultiverad iranskfödd änka. Varje år firar de två familjerna "Ankomstdagen" tillsammans, alltmedan den robusta Jin-ho och den lilla gracila Susan rotar sig och växer upp som amerikaner ... Farmor Maryam är iakttagaren, som trots många år i USA fortfarande känner sig som en främling, en gäst i detta land vars koder och tabun hon har svårt att förstå sig på. Mot henne och sonens familj ställs Donaldsons bullrande, superamerikanska släkt. Deras olika synsätt och traditioner blir uppenbara, och kulturkrockarna både tragikomiska och hjärtskärande i de möten som de två små adoptivflickorna är upphovet till."

Den här boken är skriven med glimten i ögat och det är mycket som man ler åt. Det drivs med "hysteriska" amerikaner och invandrare i USA som inte hör hemma någonstans. Själva historien är egentligen hemskt banal, men just sättet att skriva på och alla småsaker runt omkring gör att det blir svårt att lägga ifrån sig boken.
Tyvärr ändras skrivsättet efter 2/3 av boken, vilket gör att det känns barnboksaktigt, men det rättar till sig precis innan slutet. Slutet är också lite snabbt ihophafsat känns det. Det känns som om Taylor fick bråttom att göra klart boken, och hon var tvungen att snabbt hitta ett sätt att avsluta.
Trots det jag inte gillade så är det en härlig feel-goodbok som passar utmärkt att läsa så här i matkomatider.

Betyg:
4 av 5

Bokfakta:
Författare:
Anne Taylor
Förlag: Damm förlag
Antal sidor: 284
Utgivningsår: 2008-06
ISBN: 9789173513654
Skicka en kommentar