söndag, maj 03, 2020

Och varje morgon blir vägen hem llängre och längre - Fredrik Backman

"Farfar och Noah sitter på en bänk och pratar. Under bänken växer hyacinter, just de blommor som farmor odlade i sin trädgård.
Farfar och Noah kan prata med varandra om allt. Om livets alla frågor, både de största och de minsta. Under samtalet med Noah kan farfar inte låta bli att minnas hur det var att förälska sig i farmor, och hur det var att förlora henne. Han kan fortfarande se henne framför sig och fruktar den dag då han inte längre kommer att minnas henne.
Farfar inser att den värld han känner håller på att förändras. Därför vill han stanna här på bänken med Noah, där doften av hyacinter fortsätter vara så stark. Men minnena blir allt svårare att fånga och farfar och Noah är nu tvungna att lära sig att göra det svåraste av allt: ta farväl."

Det här är en otroligt fin berättelse om hur det är att vara nära någon som sakta försvinner bort i demensdimman. Att stå bredvid och se på, eller att uppleva själv att man försvinner bort från här och nu lite mer för varje dag.
Det är också en fin berättelse om relationer över generationer, relationer som jag saknar otroligt mycket själv, då jag inte har några mor- eller farföräldrar kvar i livet.
Här möts far, son och sonson i fina möten och samtal om nutid och dåtid. Det är mycket kärlek, men även mycket frustration när demensen tar över mer och mer.

Betyg:
4 av 5

Bokfakta
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Bonnier Audio
Uppläsare: Torsten Wahlund
Speltid: 1 h 28 min
Utgivningsår: 2017-05-01
ISBN: 9789176516348

Inga kommentarer: