"Minnet är inte abstrakt, tänkte Jean. Det är ett stoff, en lång fiber som rullas kring verkligheten, fäster den vid avlägsna bilder, förlänger vibrationerna och fortplantar dem till kroppens nervsystem. Då var Catherines röst inte kylig, ironisk eller bitter längre. När Jean lyssnade kände han igen Charles Marros tonfall och ännu längre tillbaka Jean Eudes, den man som hade kämpat för revolutionen och haft mod att reda till andra änden av världen, för att börja ett nytt liv med kvinnan han älskade."
I Allt är vind sammanflätas två parallella skeenden: författarens alter ego Jeans ungdomsår i Nice, London och Mexiko, och hans förfäders liv efter utvandringen till ön Mauritius under Franska revolutionen.
Det här var februari månads nobelförfattare som skulle läsas i den utmaning jag är med i och som arrangerats av Litteratura. Jag försökte att hitta andra böcker av Le Clézio, men de var tyvärr utlånade på biblioteket, så jag tog den här, som ändå lät ganska lovande av baksidetexten att döma.
Tyvärr var inte det här någon bok för mig. Den är fin, men det är allt. Jag tycker inte att det händer så mycket, det är mest person- och miljöskildringar sida upp och sida ner. Jag är glad att ha läst lite i den (jag gav upp efter 150 sidor), men det blir inte mer av den här författaren för mig i alla fall.
Betyg:
1 av 5
Bokfakta:
Författare: Jean-Marie Gustave Le Clézio
Förlag: Elisabeth Grate Bokförlag
Utgivningsår: 2007
Antal sidor: 471
ISBN13: 9789197658843
1 kommentar:
Le Clézio verkar inte vara någon stor favorit bland bokbloggarna...
Skicka en kommentar