onsdag, februari 04, 2009

Det blod som spillts - Åsa Larsson

"Natten före midsommarafton slår någon ihjäl prästen Mildred Nilsson och hänger upp henne i Jukkasjärvi kyrka mellan orgelläktaren och strävkistan. Likheterna med mordet på Viktor Strandgård knappt två år tidigare får polisen i Kiruna att söka efter en copycat. Snart kallnar alla spår och utredningen trappas ner. I september kommer polisinspektör Anna-Maria Mella tillbaka från sin barnledighet. Hon blir inte kvitt tanken att mördaren kanske inte var en galning, och tillsammans med sin kollega Sven-Erik Stålnacke försöker hon göra sig en bild av den mördade prästen. Prästen bodde i byn Poikkijärvi. Det är en by som lever i skuggan av den stora turistbyn Jukkasjärvi som ligger på andra sidan älven. Innan Mildred Nilsson flyttade dit regerades byn av männen och jaktlaget. Mildred Nilsson var en feminist och en bråkstake som hamnade på kant med både sin arbetsgivare och en del av männen i byn. Hon startade ett kvinnonätverk och en stiftelse. Stiftelsen skulle skydda en från Ryssland invandrad varghona som etablerat sig på kyrkans mark utanför Kiruna. Det väckte också upprörda känslor hos många. Samtidigt som Anna-Maria lär känna den döda prästen söker hon efter de personer som skrivit obehagliga brev till Mildred Nilsson och ritat en hotteckning.

Breven och hotteckningen får Anna-Maria av Rebecka Martinsson. Rebecka är sjukskriven och har svårt att minnas de våldsamma händelserna i Jiekajärvi från Solstorms upplösning. Men när hennes byrå åker upp till Kiruna för att eventuellt ta över kyrkans affärer låter hon sig övertalas att följa med. När den delägare som åkt upp med henne åker tillbaka blir Rebecka kvar. Efter en liten kris (vad är rätt och fel när lag och moral står emot varandra?) kommer Rebecka olovligen över de brev och teckningar och lite andra papper som får polisens utredning att kännas hetare igen.

Anna-Maria Mellas blickar riktas också mot Mildred Nilssons kollega Stefan Wikström. Han är kvinnoprästmotståndare och medlem i jaktlaget och har använt vargstiftelsens pengar för en privat resa med familjen, hans hustru har skickat obehagliga brev till Mildred och hans son beter sig ljusskyggt.

Upplösningen är våldsam. Rebecka Martinsson är inte aktiv men det hon ser gör att blodet kommer ikapp henne. "... och jorden skall blotta det blod som spillts, inte längre dölja de dräpta." (Jesaja 26:21)"

Jag gillade Solstorm jättemycket, men den här boken blev jag riktigt besviken på. Jag tycker inte att det är speciellt spännande, bara intressant miljöskildring av Norrland.
Det har tagit sin tid att läsa boken, just för att den var så seg och det var först de sista 50 sidorna som de blev spännande. De 350 sidorna innan var bara en lååång transportsträcka. Tyvärr har den här boken gjort mig tveksam till att läsa nästa bok;
Svart stig, men vi får väl se, jag kommer nog läsa den ändå...och hoppas att den är mycket bättre.


Betyg:
2 av 5

Bokfakta:
Författare: Åsa Larsson
Förlag: Albert Bonniers förlag
Antal sidor: 408
Utgivningsår: 2005-04
ISBN13: 9789100106287

4 kommentarer:

görel sa...

Varken den här eller Svart stig lämnade något outplånligt intryck på mig, men jag kommer i alla fall ihåg att jag gillade Svart stig bättre.

Boken Solstorm var riktigt bra tycker jag, men filmen var rena katastrofen där de lyckades pricka in det mesta fel.

Ango sa...

görel:
Nej, vad trist att Svart stig inte heller är så bra. Solstorm som var en kanonbok!
Filmen, ja, det verkar som det snålas rejält i filmerna. Även en bok av Tursten som filmatiserats (nu minns jag inte vilken, men det var nog Den tatuerade torson) där handlingen i boken delvis utspelade sig i England...men i filmen, då utspelade det sig i Stockholm. Flera händelser ändrades (till det sämre) pga det. Urtrist!

Kram
/Ango

görel sa...

Oj, nu uttryckte jag mig nog inte så bra! Jag tyckte att Svart stig var bra, men det är väl så att böcker i den här genren helt enkelt inte lämnar outplånliga intryck på mig! :-) Det hindrar ju inte att jag tycker om att läsa dem och låta mig roas en stund.

Ango sa...

görel:
Nej, den här genren lämnar inga bestående intryck precis ;). Men det är precis det jag vill ha, oftast. Snabb, enkel läsning där man får allt serverat och bara behöver hänga med. Bara jag roas under tiden jag läser så är det helt ok för mig.
Ska ta mig igenom Svart stig också så småningom (den står ju ändå i bokhyllan), men det får dröja ett tag.

Kram
/Ango