"Varför blir kvinnan nästan alltid familjens projektledare? Och varför tycks det oftast ske i samband med barnens födelse? Det här är en arg men befriande humoristisk bok med hög igenkänningsfaktor, skriven för alla kvinnor som älskar sina män - men som är trötta på att vara familjens projektledare."
Den här boken hade jag sett fram emot att läsa, och visst, den är ganska rolig...men också rätt gnällig (vilket drar ner betyget).
Jag känner delvis igen mig i projektledaren, men flera av de uppdelningar som tipsas om, de har vi redan i vårt hem.
Jag känner mig också som familjens projektledare ganska ofta, men jag inser att det helt och hållet är mitt egna fel. Det är jag själv som skapat den arbetsroll jag har. Mycket beror på min "kan-själv-mentalitet" som jag har. Gör jag sakerna själv så vet jag ju att de blir gjorda. Dessutom skulle jag aldrig någonsin låta mina barn komma i kläm för att försöka lära min man hur saker ska göras (och varför de ska göras). Jag struntar i saker som bara drabbar maken (struntar i att tvätta hans kläder, tar snabbkaffe istället för att brygga kaffe på morgonen t ex). Hellre biter jag ihop och härdar ut, än låter barnen lida.
Nåja, tillbaka till boken. Jag känner igen situationerna på ganska många sidor, och de får mig att fnissa, även om jag också irriteras över hur hon generaliserar såväl kvinnor som män, och idiotförklarar männen. Hade männen curlat för kvinnorna hade vi också suttit och förlustat oss istället för att städa, det är jag säker på. Curlandet är inte männens fel, det är kvinnornas!
Betyg:
4 av 5
Bokfakta:
Författare: Gunilla Bergensten
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 169
Utgivningsår: 2008
ISBN13: 9789172321359
1 kommentar:
Du har en liten utmaning hos mig... ;-)
Skicka en kommentar